27 september 2012

Otäckt & Förkylt

Förkylda familjen kallar vi oss nu. Vi nyser och snörvlar allihop men värst är det för Alva & sambon. Hoppas det inte blir öroninflammation (på dottern alltså) av det igen för det var en gräslig upplevelse förra gången. Lilla Alvis sover för tillfället (otroligt, eller hur) och låter som en liten traktor. Rysligt söt men lite hängig är hon allt. Hoppas på snabb tillfriskning för mina älsklingar!

Min dag på jobbet avslutades med en lite otäck händelse denna torsdag. Ingen fara för patientens liv men det som hände var något jag aldrig upplevt och jag blev inte så lite undrande vad som hände egentligen. Ett stort frågetecken blev jag och fr a blev jag nog lite småchockad över hur patienten reagerade. Jag förstod ingenting och trodde för en stund att jag gjort nåt riktigt galet som äventyrade patienten på nåt sätt men så var inte fallet tack och lov. En del saker är man ju alltid vaksam över och beredd på att det kan ske men det här var något jag liksom aldrig kunnat ana i förväg. När situationen lugnat sig och jag kom utanför undersökningsrummet kom tårarna helt oväntat då spänningen släppte när patienten hade lugnat sig, mådde bra och jag insåg att det inte var mitt fel det som hänt. Alltså, det var ingen livshotande situation men väl så läskig och oväntad! Nu är jag en erfarenhet rikare men börjar undra om jag har gjort rätt yrkesval egentligen :) Känns lite pinsamt med tårar men det är så min kropp reagerar på alla möjliga känslor så inget att göra åt det. Mina kollegor är i alla fall suveräna och fick mig snabbt att må bättre! Imorgon är det bara att hoppa på det igen och ge patienterna en så bra upplevelse hos oss på röntgen som bara är möjligt. En del saker råder man inte över medan det finns en hel del annat man kan påverka och jag hoppas patienterna känner sig trygga med mig...En riktig tankeställare fick jag av det här och det behövs ibland!

*Snörvel* & Godnatt från mig!

2 kommentarer :

  1. Jag är helt övertygad om att du är en skicklig och ödmjuk sjuksköterska. Jag hade varit trygg i dina händer i alla fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack goa Therese! Jag hade en patient i fredags som efter undersökningen sa just det att jag och mina kollegor givit henne trygghet och lugn trots att hon var livrädd innan så helt fel ute är jag nog inte i mitt yrke ändå =)

      Kram på dig!

      Radera

ஜ Tack för att du tittade in här & Välkommen tillbaka! ஜ